Sportlovs bio

Idag åkte vi med pappa/morfar och gick på sportlovs bio. Snön verkligen vräkte ner och salongen var nästan tom vilket passar mig perfekt. Inte så rörigt och inte så mycket människor och jag kan bara fokusera på familjen och filmen. Vi valde att se filmen Coco och vilken fantastisk film. Så otroligt fin och välgjord. Vi gillade den alla fem och det var väldigt mysigt att göra en aktivitet tillsammans med pappa/morfar som passade honom och oss. Min pappa har sedan jag varit liten haft alkoholproblem men trots det lyckas han vara en fin morfar och det gör mig varm om hjärtat. När jag fick barn var det som att vi hittade ett nytt sätt att umgås på och fick en finare relation till varandra. Han har aldrig varit påverkad tillsammans med oss som familj och alltid visat stor kärlek till trollungarna. Filmen fick mig att tänka på min farmor, hon var så himla försynt och lite introvert samtidigt som hon var väldigt varm. Jag tror att jag har ärvt min högkänslighet både från min mamma, min pappa och farmor. Tänk vilken tur jag har som kan känna allt det här och nu när jag är medveten om det påbörja min resa med ett nytt synsätt och nya verktyg. Idag fick jag veta att böckerna om högkänslighet har kommit så nu ska jag bara läsa dem också. Lovar att skriva mer om det. En sak jag läst om är att det är bra att sortera dagen, känslor och intryck och gärna i en dagbok så det har jag gjort. Idag kommer jag skiva om det fina timmarna med pappa/morfar, trollungarna och sambon. Och om en film som i alla fall gjorde att två av tre vuxna fällde lite tårar, ja ni kan ju gissa vilka. Hoppas ni har ett fint sportlov och blir ni biosugna se Coco, sån fin upplevelse!

/Hanna 

Är jag en högkänslig person?

Idag gjorde jag två olika tester på nätet. Brukar inte göra olika tester för jag brukar känna ganska lite igenkänning men idag läste jag flera artiklar om hur man är om man är en högkänslig person HSP och tillslut fattade jag beslutet att testa mig själv.


Det första testet bestod av frågor där man skulle göra en egen bedömning av sin person utifrån frågorna. Man kunde få totalt 140 poäng i testet och låg man över 60 poäng stod det att sannolikheten var stor att man var en högkänslig person. Jag vick 107 poäng på testet.


Eftersom jag inte riktigt var nöjd där tyckte jag att det var bästa att ta ytterligare ett test. Denna gång ja/nej frågor och om man svarade ja på mer än 12/24 frågor var sannolikheten stor att man var en högkänslig person. Jag svarade ja på 22 av frågorna.


Efteråt blev jag lite ställd och kanske lite tom. Det finns ett begrepp ett ord som beskriver hur jag är som person. En konstig känsla.


Jag har varit blyg sedan jag var liten, är oerhörts social med mina vänner som känner mig men i nya situationer blir jag lite ansträngd och bortkommen. Jag är känslig mot höga ljud, ljus och framför allt dofter. Jag blir ofta trött på intryck och trött av att vara i miljöer där det händer mycket samtidigt . Jag har behov av tid i ensamhet och många av mina minnen under uppväxten som jag tycker om är just i ensamhet. Jag har behov av årerhämtning, vila och ett lugn runt om kring mig. Jag har ett stort behov av sömn och vid minsta rubbning mår jag nästan fysiskt dåligt. Jag känner av och analyserar hur alla i rummet mår när jag går in på ett möte eller bara åker tunnelbana. Om någon vän eller familjemedlem mår dåligt gör jag också det trots att det som hänt och händer inte hänt mot mig. Jag har starka känslor och lätt för att känna inombords dock svårare att visa eller prata om känslor. Jag älskar Melissa Horns textrad i låten "Jag saknar dig mindre och mindre" som går "jag har känslor utan uppehåll" precis så är jag. Jag känner precis hela tiden och jag oroar mig precis hela tiden.


Ja hur gör jag nu då? Det finns ett ord som beskriver min personlighet men vad förändrar det? Nej jag måste få veta mera om detta. Läsa på, bli bättre, få bättre förståelse och kunskap och vem vet kanske finna några livsverktyg.
/Hanna
  

Veckans middagsmat

Ny vecka och nya möjligheter för att planera en lite mera spännande veckomeny. Himla svårt tycker jag och fantasin tar ofta slut eller orken. Och då blir det nödlösningar som makaroner och köttbullar eller korv med potatismos.
Nja vet inte riktigt hur jag lyckades denna vecka. Två vegetariska rätter i alla fall och alla råvaror är ekologiska eller producerade i Sverige. Hittade tyvärr inte ekologisk kyckling i min mataffär. Ibland tycker jag att utbudet är lite sisådär och ibland blir jag överraskad över hur mycket ekologiskt det har. Sen jag slutade äta gluten för att det gör att jag mår bättre och slipper äta Omeprazol varje dag så har det blivit svårt att hitta ekologiska basvaror som pasta. Däremot ligger vi på ca 80% av våra matkassar med ekologiska varor och vill man börja handla eko-reko tycker jag att man ska börja byta ut kaffe, mjölk, ägg, ost, frukt som vindruvor och banan och potatis. Varor som vi handlar ofta och är hårt besprutade om man köper icke ekologiska.


Veckans middagsmat v. 7:
Sötpotatispommes med chorizo och rödkålssallad  
Gnocchi med tomatsås
Svensk kyckling med jordnötssås, ris och wokade grönsaker
Vegetarisk tacos med bönchili och picklad rödlök
Pestorossobakad torsk med kokt potatis och kokta morötter


Smaklig spis!
/Hanna

Helg i vabruari

Vabruari har hållit oss i sitt grepp hela veckan. Lilla trollungen har haft feber och hosta precis hela veckan och också in i helgen. Så vi har spelat brädspel, tittat på film, ätit lördagsgodis och druckit smoothie efter smoothie. Och nu är det söndag med mysbyxor, kaffe och ljudbok (erkänner direkt barnen spelar tv-spel) men det är ett lugn. 🖤 det där lugnet!

Ledare eller chef?

För lite mera än två år sedan bytte jag jobb. Inte för att jag hade tröttnat på mina arbetsuppgifter eller inte såg det utmanande längre nej jag bytte arbete av en helt annan anledning. Att det som skulle vara ledare och chefer hade slutat att vara just ledare och chefer. Det ville inte hantera svåra situationer, fatta jobbiga beslut eller ta ansvar. Vilket resulterade i att i en arbetsgrupp med många starka olika viljor utbröt det olika former av yttringar. Helt plötsligt var det ok att pratat illa om kollegor (cheferna deltog och skattade). Helt plötsligt var det ok att inte göra sina arbetsuppgifter om det inte var roliga. Helt plötsligt fanns ingen trygghet, arbetsmoral och lojalitet. Detta byttes ut mot inbördes tävlande, osynliga hierarkier och mobbing.


En sådan arbetsplats klarar vissa av och en del kan till och med blomstra men för mig som behöver arbetsro istället för intern politik, trygghet för att kunna leverera istället för skitsnack i fikarummet och ledarskap som lyfter istället för att sprida oro. För mig var det inte ett alternativ att stanna kvar. Samtidigt har detta lärt mig så otroligt mycket bl.a. att lita på min magkänsla för att bryta upp och göra någonting nytt kan bli oroligt bra. Att man måste inte acceptera man kan själv välja att förändra situationen för sig själv. Och det viktigaste av allt att ha chefer som vågar visa ledarskap ger en luft under vingarna och gör att medarbetarna vågar lyfta! Att jag vågar lyfta!
/Hanna 

Och så blev trollungen sjuk!

Så kom då febern, hostan och den rinnande näsan även till vårt hus. Tycker så synd om lilla trollungen. Hela dagen igår bara låg han i sängen och soffan. Helt utslagen i feber. Idag var han som tur var lite bättre och orkade bygga en kort stund med lego. Ingen aptit har han så det är tur att han dricker i alla fall. Pettson och Findus rullar för fullt på tv och lite yoghurt går ner. Nu håller jag tummarna så vi andra klarar oss och att lilla trollungen snart är helt frisk igen!