När jag var liten var vi varje sommar på Öland. Mamma och pappa hämtade upp mig på skolgården i förorten direkt efter skolavslutningen med fullpackad bil och så åkte vi söder ut. Pappa åkte sedan hem för att jobba och kvar var vi mamma, lilla syster och jag. Jag minns dessa sommar med kärlek. Vi cyklade, badade, lekte, läste böcker, spelade spel och lyssnade på radio. Utan tv och utan internet som inte riktigt hade kommit ännu.
Vi hade otroligt mycket tid, tid för att samtala och bara vara. Tid för varandra.
Jag fullkomligt älskade mina sommarlov och ville inte vara någon annanstans inte ens som tonåring. Sommaren kändes helig och Öland var ett måste. När jag fyllde 17 år så lämnade mamma och pappa stugan vi hyrde och sedan dess har vi bara besökt ön sporadiskt på somrarna. Jag har dock haft turen att få visa ön ett par somrar för trollungarna och sambon och jag tror att hela familjen har gillat den.
Nu i förra veckan besökte jag ön i jobbet i höstskrud och det var en så härligt känslan när vi åkte över Ölandsbron och andningen blev lite lugnare. Ja här vill man ju bo och återvända varje år. Till lugnet på solen och vindarnas ö. Jag älskar att det finns platser som helt talar till ens hjärta och ger en lite ro, Öland är definitivt en sådan plats för mig. Hoppas du har hittat dina hjärteplatser!
/Hanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar